You are currently browsing the monthly archive for april 2009.
Har de senaste dagarna haft ett ovanligt starkt sug efter potatis.
Håller på att få tillbaka de kilon jag tappade under min sjukhusvistelse. Och det kommer bli värre – har börjat med de förhatliga nuvaringarna igen.
(För de som inte är tillräckligt nyfikna för att fråga, men observanta nog att se att jag använt ett konstigt ord som titel: ”krumpli” är vardagsordet för potatis på ungerska, som jag försöker lära mig nu. Det är riktigt så man ser något knubbigt litet framför sig, som en rumpnisse ungefär.)
Det har varit en händelserik helg för min del. Mycket C, Cs mamma, ungerska och Ungern, men också en del cycklande (dom 17,5 km mellan honom och mig, enkel riktning) och promenerande. Det mest utmärkande var dock Samtalet som hölls i Cs bil i garaget under hans mammas lägenhet vid 22-tiden igår kväll då det slutade med att vi tummade* på att vi nu var pojk- och flickvän.
”Hur kom det sig?”, kan ju ni arma få stackare som faktiskt följt den här bloggen från början och vet att jag i höstas inte var alltför entusiastisk angående C. Well, det som övertygade mig den här gången var att vi faktiskt Hade pratat om något djupare än vecken på hans skjorta tidigare under dagen och att han faktiskt verkar intresserad av mitt liv och vad jag gör med det.
Det som gör att jag ändå – tummisen till trots – inte är så säker som jag skulle vilja är att jag inte är kär. Men vem vet; det kanske kommer med tiden…
*C tyckte att vi skulle skaka hand, men av någon anledning kändes inte det så romantiskt, så vi kompromissade fram en tummis istället.
