Ibland undrar jag hur jag lyckats sätta mig i en situation där jag känner att jag skulle vara otrogen mot någon jag bara dejtat någon månad om jag skulle träffa mannen jag tror mig älska.
Jag ser inte mitt förhållande med C som en otrohet mot A. Det står ingenting i spelreglerna mellan mig och A om att vi bara skulle vara varandras; han är ju trots allt gift. Däremot har jag och C sagt att vi är exklusiva, vilket är en anledning till att jag inte träffar A.

Jag vet inte vad jag ska svara när A börjar prata om att han längtar efter att träffa mig. Jag vet vad jag vill säga: snälla, kom hit nu på direkten då, åk hit så kan vi äntligen få hålla om varandra som vi har saknat så länge! Jag vill så gärna kunna säga att jag är bara hans, att ingenting hindrar honom från att komma. Jag vill veta att han är bara min.
Men jag kan inte säga något av det jag skulle vilja säga, så jag är tyst. Säger att jag saknar honom också, att jag längtar jag med.

Annonser