Jag har precis kommit upp efter mitt bad för att äta lite av kladdkakan (lyckligtvis inte alls god) iförd handduksturban och morgonrock. Mamma undrar hur det går med rum237, om han numera kan kallas pojkvän eller inte. Jag svamlar bort frågan.
Några minuter senare sitter vi framför teven då mamma undrar om jag vet om att jag har ett stort rött märke på halsen. Jag berättar en skräckhistoria involverande brännheta stekpannor och ishala golv.
Jag ursäktar mig snabbt och går ner för att syna garderoben på jakt efter turtlenecks.

Jag och 237 har under de senaste veckorna roat oss med att våldssugmärka den andre på ett så synligt ställe som möjligt. Ja, jag vet; det är extremt barnsligt, men till mitt försvar var anledningen till att jag överhuvudtaget började den här leken att jag aldrig gjort/haft tillfälle att göra det på någon tidigare.

Hur som haver, för två-tre dagar sedan vann 237 överlägset då han fick till ett 15×5 mm stort märke något till höger om min hals mitt.
Fullt synligt om man inte har på sig halsduk.
Ofarligt tills dess att man vistas någon annan stans än hos just 237. Som idag, exempelvis.

Annonser