Om inte Midvinterblotet eller firandet av Kristi födelse hade funnits där tidigare är jag helt övertygad om att vi hade hittat på någon annan form av festlighet nu när det är som mörkats. Vi behöver ju någonting att se fram emot, något lite närmare än förhoppningen om vår om fyra månader.

Tyvärr har det inte varit så mycket julstämning i år p.g.a. att rum237 hatar ”allt tillfälligt” då han säger sig anse det vara onödigt. Alltså: ingen julkalender, ingen första advent, inte ens någon julstädning av mitt rum.

Själv älskar jag julen. Inte sådär som man gjorde som barn eller som amerikaner tycks göra, utan på ett lite vuxnare, mildare och något hälsosammare sätt. *Host*

I helgen bakades det pepparkakor. Från scratch =D. Degen jag gjorde blev för övrigt förträffligt god, men orsakade dock endast mig att få magknip då mamma hann gömma undan degen emellan de två utbakningspassen. Mamma och lillsyrran stod för resten av pepparkasbakningsprocessen, vilket resulterade i det faktum att en påse non-stops och delarna till vårt pepparkakshus fortfarande ligger staplade på hög och suktas. Å andra sidan fick vi några pepparkakor som tröst som förtärts med sedvanlig glögg.

Annonser