Helvetes jävla skit.

Whereabouts:
Mamma är på Malta (en resa som redan hade sontanbokats av Herrn innan de bröt upp) med en kompis.
Lillsyrran eskorteras av mig till och från skolan varje dag klockan 8 resp klockan 14.
Syrran är i skolan på dagarna.
Piaf är i skolan på dagarna.
Jag är hemma.

Timeline:
8:30-14:00 – A bjöds hit då huset står tomt.
13:15 – Någon ringer hemtelefonen. Jag svarar inte då vi är upptagna.
13:16 – Någon ringer min mobil. Jag undrar vem det är som är så ivrig att få tag på mig men svarar inte då vi är upptagna.
13:17 – Någon sms:ar min mobil. Jag börjar bli sur, men kollar inte, för vi är upptagna.
13:18 – Någon ringer hemtelefonen igen. Jag får nog och lyfter på luren, slänger ner den igen, väntar ett tag och lyfter sedan på luren igen för att ingen ska kunna ringa hit igen. Jag stänger av min mobil.
13:50 – Jag kollar sms:et och ser att det är Piaf som skriver
Antar att du inte svarar för att någon e med dig. Står utanför.”. Jag blir rädd att han har sett eller hört för mycket. A lugnar mig.
13:55 – A kör mig till lillsyrrans skola för att hämta upp henne. Jag svara Piaf
Ja. Hämtar nu. Lämnade dörren öppen.” (Piaf har ingen nyckel hit.)
14:00 – Jag går in till lillsyrrans skola för att hämta henne och får då följande svar:
Förstod det. Eller ‘hörde’ det”.
Jag får panik, men försöker dölja det inför lillsyrran. Förklarar i bilen att Piaf troligen har lyssnat på oss sedan det att jag la av luren för A, som inte kan säga så mycket inför lillsyrran.
Resten av dagen – Jag har haft panik och ångest över det här, min mardröm.
Jag mår dåligt av tanken att någon har hört något sånt som jag har varit inblandad i. Jag får svindel av tanken att någon jag är släkt med (”ingift” som biologisk) har hört något sånt som jag varit inblandad i.
Piaf och jag har sedan dess ignorerat varandra.

Lyxproblem? Kanske, men det här är sånt jag får ångest för.

Annonser