Det går så snabbt att bli beroende av något.
Det har nu gått tio dagar sedan jag såg A sist. Det kommer dröja minst fyra dagar till innan jag kommer kunna se honom igen.

Våra möten uppfyller så många saker jag börjat behöva. Glädjen. Kramarna. Kyssarna. Sexet. Närheten. Tryggheten. Ömheten. Sårbarheten. Kärleken?
Och som alla som nekats det de är beroende av har jag börjat visa vissa tecken på avvänjning såsom grinighet, spändhet och framför allt en ökad dragning till det jag är beroende av.

Som jag tidigare nämnt (alas!) försöker jag hitta substitut. Sist var det löjliga youtubevideos, nu är det en bok jag fick låna av Regeringen i söndags, ”Twilight” av Stephenie Meyer. Den är bättre än jag trodde, trots de första sega sidorna och det faktum att jag inte gillar den kvinnliga huvudpersonen särskilt mycket. Om inte annat ockuperar den i alla fall en del av den tid jag annars skulle tillbringa tänkandes på saker som inte alls är nyttiga för mig att tänka på.
Tyvärr är inte bloggandet inte ett lika effektivt sätt att få mig att tänka på något annat. Bör nog fortsätta med läsandet istället.

Annonser